Många vuxna lever med ADHD utan att veta om det. Det kan yttra sig som att man skjuter upp saker, glömmer möten, har svårt att fokusera eller behöver stöd för att få vardagen att fungera. Ändå blir det sällan utrett – att få en diagnos som vuxen är ofta en lång och krävande process. Det finns en vanlig föreställning om att sådana svårigheter är svåra att identifiera, särskilt hos vuxna där symtomen inte alltid liknar dem man ser hos barn. Men vad händer om den bilden håller på att förändras?
Ny forskning visar att det kan räcka med sex frågor för att upptäcka ADHD hos vuxna – med mycket hög träffsäkerhet.
Ett forskningsgenombrott för att upptäcka ADHD hos vuxna
Forskarna bakom studien använde en avancerad form av maskininlärning för att analysera svar från över 600 personer, både från befolkningsundersökningar och från personer som sökte hjälp för koncentrationssvårigheter. Målet var att hitta de frågor som bäst kunde förutsäga om någon har ADHD enligt de nya och bredare diagnoskriterierna.
Resultatet blev en kort checklista med sex frågor som visade sig fungera förvånansvärt bra: 91 procent av dem som faktiskt hade ADHD enligt en noggrann klinisk intervju blev korrekt identifierade – och nästan inga utan diagnos fick ett falskt positivt svar.
De sex frågorna som indikerar ADHD hos vuxna
Här är de sex frågor som visade sig vara mest träffsäkra:
- Har du svårt att lyssna när någon talar direkt till dig?
- Brukar du skjuta upp saker till sista minuten?
- Behöver du förlita dig på andra för att få struktur i ditt liv?
- Lämnar du ofta din plats i situationer där du egentligen förväntas sitta kvar?
- Har du svårt att ta det lugnt när du är ledig eller ska koppla av?
- Råkar du ofta svara innan någon hunnit ställa klart en fråga?
Till varje fråga svarar du med något av följande alternativ:
”aldrig”, ”sällan”, ”ibland”, ”ofta” eller ”väldigt ofta”.
Om du svarar ”ibland”, ”ofta” eller ”väldigt ofta” på minst fyra av frågorna, kan det tyda på att du har ADHD som vuxen – och att det kan vara värt att söka vidare utredning eller stöd.
Vad kan detta innebära?
Det nya screening-testet kan bli ett värdefullt verktyg för att hitta personer som går med oupptäckta svårigheter – på jobbet, i skolan, inom vård och omsorg, eller bland studenter. Det är enkelt, snabbt och kan göras av vem som helst som vill få en första indikation på om det kan vara värt att söka hjälp.
Att börja med sex raka frågor kan vara ett första steg mot något större: att förstå sig själv bättre – och kanske, för första gången, få ett namn på svårigheter man burit på i åratal.
Hur många vuxna skulle få en bättre syn på sin egen situation – och äntligen få rätt stöd – om vi bara ställde de rätta frågorna från början?
Källor:
Ustun, B., Adler, L. A., Rudin, C., Faraone, S. V., Spencer, T. J., Berglund, P. & Kessler, R. C. (2017). The World Health Organization adult attention-deficit/hyperactivity disorder self-report screening scale for DSM-5. Jama psychiatry, 74(5), 520-526.
