Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en allmänt erkänd form av psykoterapi för behandling av depression, men dess effekt i jämförelse med andra former av psykoterapiterapi, medicinering och kombinerad behandling (psykoterapi i kombination med medivinering) är inte helt klarlagd. En färsk metaanalys av randomiserade studier ämnade att klargöra hur KBT står sig mot andra behandlingsformer när det kommer till behandling av depression genom att söka i olika databaser efter studier om KBT och genomföra en metaanalys av slumpmässiga effekter på resultaten. Studien inkluderade 409 kliniska prövningar med totalt 52 702 patienter, vilket gör den till den största metaanalysen av en specifik typ av psykoterapi för en psykisk störning hittills.
Metaanalys av slumpmässiga effekter är den statistiska sammanställningen av kiniska prövningar som undersöker samma eller liknande forskningsfrågor under antagandet att de underliggande verkliga effekterna skiljer sig åt mellan försöken.
Kvaliteten på de kliniska prövningarna visade sig ha förbättrats över tid, med ett ökande antal prövningar med låg risk för bias, färre väntelistkontrollgrupper och större urvalsstorlekar. KBT visade sig ha måttliga till stora effekter på depression jämfört med kontrolltillstånd som ”vård som vanligt” och att befinna sig på en väntelista (dvs. ingen behandling alls), och dessa effekter förblev signifikanta vid 6-12 månaders uppföljning. Resultaten visade ingen minskning av effektstorleken av KBT enligt publiceringsåret, vilket innebär att KBT som behandlingsform inte blivit mer eller mindre effektivt som behandlingsmetod för depression med årens gång.
KBT visade sig vara betydligt effektivare än andra psykoterapier, men skillnaden var liten. Dessutom skilde sig effekterna av KBT inte signifikant från effekterna av medicinering på kort sikt, utan var signifikant större vid 6-12 månaders uppföljning. Skillnaden var dock inte signifikant i alla känslighetsanalyser och antalet kliniska prövningar var begränsat. Kombinerad behandling visade sig vara effektivare än enbart medicinering på både kort och lång sikt, men den var inte effektivare än enbart KBT vid något av tidsperspektiven.
Studien fann också att KBT var effektivt som en självhjälpsintervention, men även effektivt i institutionella miljöer samt som behandlingsform av barn och ungdomar. Resultatet av metastudien tyder på att effekten av KBT behandling vid depression är väletablerad och väl understödd av forskning över olika miljöer, åldrar, och målgrupper. Studien fann dock att skillnaden i effektivitet för att behandla depression mellan KBT och andra terapiformer inte var imponerande stor. KBT verkar vara lika effektivt som medicinering på kort sikt, men mer effektivt på längre sikt. Sammantaget ger denna metaanalys starka bevis för effektiviteten av KBT som behandling för depression, och belyser behovet av ytterligare forskning för att bättre förstå dess relativa effektivitet jämfört med andra behandlingar.
KBT vs andra psykoterapier för depression: en metaanalys
KBT visade sig vara betydligt effektivare än andra psykoterapier, men skillnaden var liten. Detta resultat tyder på att även om KBT kan vara ett effektivt behandlingsalternativ för depression, kan andra psykoterapier också vara bra alternativ och kan vara värda att överväga i behandlingsplaneringen. Specifikt fann studien att effektstorleken av KBT var 0,79 jämfört med kontrollgrupperna (som vård som vanligt och väntelista), medan effektstorleken för andra psykoterapier var 0,06. Även om skillnaden är statistiskt signifikant, är den relativt liten, vilket indikerar att andra former av psykoterapi kan vara effektiva för behandling av depression. Detta har intressanta konsekvenser för behandlingsplanering, eftersom det antyder att läkare och psykologer bör överväga en rad psykoterapialternativ när de behandlar depression, snarare än att enbart förlita sig på KBT.
KBT vs medicinering för depression: Långsiktig effektivitet
Effekterna av KBT skilde sig inte signifikant från medicinering på kort sikt, men var signifikant större vid 6-12 månaders uppföljning. Detta resultat antyder att medan medicinering kan ge kortsiktig lindring, kan KBT vara mer effektivt för att ge långsiktiga effekter för de med depression. Specifikt visade studien att vid korttidsuppföljning var effektstorleken av KBT inte signifikant större jämfört med effektstorleken för farmakoterapier, men vid 6-12 månaders uppföljning var effektstorleken av KBT 0,34, vilket var signifikant större än medicinering. Detta understryker vikten av att beakta långsiktiga behandlingsresultat när man utvärderar effektiviteten av olika behandlingsalternativ för depression. Det föreslår också att psykoterapi och medicinering behandlar patientens depressiva symptom via olika mekanismer och på olika sätt.
Kombinerad behandling vs enbart KBT för depression
Kombinerad behandling visade sig vara effektivare än enbart medicinering på både kort och lång sikt, men det var inte effektivare än enbart KBT vid någon av tidsaspekterna. Detta tyder på att även om det kan vara fördelaktigt att kombinera KBT med medicinering, kanske det inte är nödvändigt för att nå ett optimalt behandlingsresultat. Specifikt fann studien att effektstorleken av kombinerad behandling var 0,51 vid korttidsuppföljning och 0,32 vid långtidsuppföljning, vilket i båda fallen är signifikant större effektstorlekar än för enbart medicinering. Effektstorleken av kombinerad behandling skilde sig dock inte signifikant från den för enbart KBT vid någon av tidsaspekterna. Detta har intressanta implikationer för behandlingsplanering, eftersom det tyder på att även om det kan vara fördelaktigt att kombinera KBT med medicinering, kanske det inte är nödvändigt för optimalt behandlingsresultat och att endast KBT-behandling kan vara tillräckligt i vissa fall. Dessa resultat visar också på vikten av att inkludera KBT i behandlingsalternativen för depression och inte bara förlita sig på medicinering.
KBT som självhjälpsmetod för depression
KBT var effektivt som en självhjälpsintervention. Detta innebär att patienter med depression kan dra nytta av de självhjälpsverktyg och tekniker som används inom KBT. Det belyser också att KBT kan vara en kostnadseffektiv, billig och tillgänglig metod för självhjälp. Studien fann att effektstorleken för KBT som självhjälpsintervention var 0,45, vilket liknar effektstorleken för KBT i andra format. Detta tyder på att självhjälpsinterventioner baserade på KBT-principer kan vara effektiva vid behandling av depression även kan vara ett värdefullt alternativ för patienter som inte kan eller vill delta i personliga terapisessioner.
KBT för depression i institutionella miljöer och barn och ungdomar
KBT var effektivt i institutionella miljöer och hos barn och ungdomar. Detta tyder på att KBT kan anpassas till olika miljöer och populationer och innebär att det kan vara ett användbart behandlingsalternativ för olika grupper av personer med depression. Studien fann att effektstorleken för KBT i institutionella miljöer var 0,65 och 0,41 hos barn och ungdomar. Detta tyder på att KBT kan anpassas till olika miljöer och populationer, såsom slutenvård och öppenvård KBT kan även vara effektiv vid behandling av depression hos barn och ungdomar, vilket har intressanta konsekvenser för behandlingsplanering och tillgängligheten av KBT i andra miljöer som till exempel skolor.
Referenser
