Sammanfattning
Under de senaste tio åren har ungdomar blivit allt mer skötsamma och lugna. Ny forskning visar att dagens ungdomar röker färre cigaretter, har färre sexpartners, dricker mindre alkohol, och använder färre droger än ungdomar för tio år sedan. Forskarna förklarar denna nedgång i riskbeteenden med att dagens ungdomar spenderar allt mindre tid på spontant socialt umgänge med vänner, vilket ger färre möjligheter att bete sig på riskfyllda sätt.
Tonåren är ofta förknippad med risktagande beteenden, såsom rökning, drickande, droganvändning, tidig sexuell debut och ungdomsbrottslighet. Men under de senaste 25 åren har många höginkomstländer sett en minskning av dessa beteenden bland ungdomar. Forskare har undersökt de bakomliggande orsakerna till denna ”stora nedgång” i ungdomars riskbeteende. I en ny studie (Ball et al., 2023) publicerad i Journal of Adolescent Health, samlade och analyserade forskare tidigare publicerade data om rökning, alkoholanvändning, cannabisanvändning, sexuell debut och ungdomsbrottslighet från flera länder och undersökte hypoteser om vad som föranlett dessa minskningar i klassiskt ungdomsbeteende.
Ungdomar och riskbeteenden
Forskarna undersökte data från fem länder: Australien, England, Nederländerna, Nya Zeeland och USA, samt europeiska genomsnitt där jämförbara data fanns tillgängliga. De fann att andelen ungdomar som röker, dricker eller ägnar sig åt andra riskbeteenden har minskat markant under de senaste 25 åren. Till exempel, i USA, minskade andelen ungdomar som rökte cigaretter från 28 % under 1990 till 5 % under 2019. På samma sätt, i Australien, minskade andelen ungdomar som drack alkohol från 54 % under 1996 till 28 % under 2017.
Forskarna undersökte sedan tre hypoteser om orsakerna till denna stora minskning i ungdomars riskbeteenden. Den första hypotesen är att minskningarna av riskbeteenden kan betraktas som en ”enhetstrend” orsakad av vanliga underliggande drivkrafter. Den andra hypotesen är att det finns separata trender med beteendespecifika orsaker. Den tredje hypotesen är att nedgångar i ett riskbeteende orsakar nedgångar hos andra, vilket skapar en ”kaskadeffekt”.
Forskarna fann att den enhetliga trendhypotesen har teoretiskt och empiriskt stöd, vilket tyder på att det finns gemensamma bakomliggande drivkrafter bakom nedgångarna i ungdomars riskbeteende. Specifikt fann forskarna att minskad ostrukturerad tid ansikte mot ansikte med vänner är en vanlig underliggande orsak till den stora minskningen av riskbeteenden. Med andra ord spenderar ungdomar idag mindre tid på att umgås med sina vänner ansikte mot ansikte, och det minskar möjligheterna till risktagande beteenden.
Dagens ungdomar spenderar mindre spontan tid med varandra
Förutom breda kontextuella förändringar fann forskarna att beteendespecifika faktorer också har spelat en roll i nedgången av tobaksrökning och alkoholdrickande. Till exempel har förändrade attityder om rökning, ökad effekt av tobakskontrollpolitiken, mer restriktiva föräldraregler och attityder till ungdomars drickande och minskad tillgång till alkohol alla bidragit till att dessa beteenden minskat i frekvens hos dagens ungdomar.
Slutligen undersökte forskarna hypotesen att minskad tobaks- och alkoholanvändning kan ha undertryckt ungdomars cannabisanvändning och andra riskbeteenden, vilket skapar en ”kaskadeffekt”. Bevisen för en sådan kaskadeffekt är dock tvetydiga. Även om det finns vissa bevis för att minskande tobaks- och alkoholanvändning kan ha lett till minskad cannabisanvändning, drar forskarna slutsatsen att mer forskning behövs för att fastställa ett orsakssamband mellan dessa beteenden.
- Riskbeteenden hos ungdomar minskade markant i höginkomstländer, 1999–2019.
- Orsakerna är komplexa och inte helt förstådda; bevis hittills granskas.
- Mindre oövervakat socialt umgänge ledde till minskningar av många riskbeteenden.
- Beteendespecifika faktorer bidrog till att rökning och drickande minskade.
- Minskningar av alkohol och rökning kan ha lett till minskningar av sex, droger, kriminalitet.
Sammantaget drar forskarna slutsatsen att den stora minskningen av ungdomars riskbeteenden har flera orsaksfaktorer. Breda kontextuella förändringar, som en minskning i spontant socialt umgänge med vänner, verkar ha minskat möjligheterna till riskbeteenden i allmänhet. Dessutom har beteendespecifika faktorer, såsom förändrade attityder om rökning hos ungdomar och ökad effekt av politiken för tobakskontroll, spelat en roll i nedgången av tobaksrökning och alkoholdrickande. Forskarna föreslår att ”konjunktureffekter” från minskad tobaks- och alkoholanvändning till andra riskbeteenden är möjliga, men mer forskning behövs för att fastställa ett orsakssamband.
Resultaten av denna studie har viktiga konsekvenser för beslutsfattare, föräldrar och lärare. Studien tyder på att breda kontextuella förändringar, såsom att en minskning av spontant socialt umgänge med vänner, kan leda till att minska ungdomars riskbeteende. Dessutom kan policyer och insatser som riktar sig mot specifika riskbeteenden, såsom tobaks- och alkoholanvändning, också vara effektiva för att minska dessa beteenden.
Dagens ungdomar är mer skötsamma, inte vildare
Dessutom tyder studien på att föräldrar och lärare kan spela en betydande roll för att minska ungdomars riskbeteende genom att implementera mer restriktiva regler och attityder mot ungdomars drickande och genom att öka styrkan i tobakskontrollpolitiken. Genom att arbeta tillsammans för att skapa en stödjande miljö för ungdomar kan beslutsfattare, föräldrar och lärare bidra till att minska förekomsten av riskbeteenden bland ungdomar.
Det är dock viktigt att notera att orsakerna till den stora minskningen av ungdomars riskbeteenden fortfarande inte är helt klarlagda. Även om studien ger vissa insikter om de underliggande drivkrafterna för denna trend, återstår många hypotesförklaringar att testas empiriskt. Det behövs ytterligare forskning för att identifiera de mest effektiva strategierna för att minska ungdomars riskbeteende och för att bättre förstå det komplexa samspelet mellan faktorer som bidrar till denna trend.
Trots dessa begränsningar ger resultaten av denna studie viktiga insikter i det föränderliga landskapet för ungdomars riskbeteende i höginkomstländer. Genom att illustrera nedgången i dessa beteenden under de senaste 25 åren och utforska de hypotetiska orsakerna till denna trend, ger studien en värdefull grund för framtida forskning och policyutveckling. Politiker, föräldrar och utbildare kan använda denna information för att bättre förstå de faktorer som bidrar till ungdomars risktagande beteenden och för att utveckla effektivare strategier för att minska dessa beteenden och främja en sund utveckling bland ungdomar.
Är det din uppfattning att ungdomar är lugnare idag? Lämna gärna en kommentar med dina tankar och reflektioner nedan.
Referenser
Ball, J., Grucza, R., Lavelle, F., Mooney, E., Coffey, S., Lydon, R., Dean, M., & McCloat, A. (2023). Fun with food-A parent-child community cooking intervention reduces parental fear and increases children’s perceived competence. Appetite, 180, 106347.