Ny studie avslöjar hur TikTok påverkar unga kvinnors kroppsbild

Framväxten av sociala medier har drastiskt förändrat hur vi ser på och uppfattar bilder av kroppar, både naturliga och redigerade. Plattformar som Intagram, TikTok, och Twitter har också förändrat sättet vi uppfattar våra egna kroppar när vi står framför spegeln. Med det ständiga bombardemanget av bilder och videor av till synes perfekta kroppar i våra sociala flöden är det viktigt att utforska sambanden mellan användning av sociala medier och vår egen kroppsbild för att förstå de potentiella negativa effekter det kan ha på vår mentala hälsa och självbild.

Sociala medieplattformar främjar ofta en mycket idealiserad och orealistisk skönhetsstandard, vilket kan leda till känslor av otillräcklighet, försämrat självförtroende och till och med problematiska ätvanor. När du scrollar genom Instagram eller TikTok är det inte ovanligt att du stöter på inlägg av modeller och influencers med perfekta magmuskler, tonade ben och felfri hud. Dessa bilder kan få individer som inte passar in i denna snäva skönhetsstandard att känna sig otillräckliga – som om deras egna kroppar inte är tillräckligt bra eller inte lever upp till de ideal som växer fram på sociala plattformar. Genom att utforska kopplingarna mellan användning av sociala medier och kroppsuppfattning kan vi bättre förstå hur dessa plattformar bidrar till utvecklingen av en negativ kroppsuppfattning och vidta åtgärder för att mildra den skada som sociala medier kan orsaka.

Varför är det viktigt att förstå sambandet mellan sociala medier och kroppsbild?

Användningen av sociala medier också bidra till utvecklingen av en ”compare and despair”-mentalitet där vi reflexmässigt jämför oss själva med vad vi ser och sedan låser oss fast vid vaje liten detalj som inte stämmer överens med målbilden. Det är naturligt för individer att jämföra sig med andra, men sociala medier tar det till en helt ny nivå genom att det blir så mycket enklare och mer lättillgängligt. Med ett knapptryck kan vi komma åt en oändlig ström av bilder och videor på människor från hela världen, och det är lätt att falla i fällan att jämföra oss med andra när vi sitter på bussen eller när vi ligger i sängen för att sova. Denna ständiga jämförelseprocess som micro-doseras över hela dagen kan leda till känslor av otillräcklighet, låg självkänsla och till och med depression. Att förstå sambanden mellan användning av sociala medier och kroppsuppfattning kan hjälpa individer och samhället som helhet att bättre förstå hur man hanterar dessa negativa känslor och arbeta för att främja en mer positiv kroppsuppfattning.

Men, allt är inte negativt. Sociala medier kan också vara en källa till stöd och bekräftelse för individer som kämpar med en problematisk självbild kopplad till deras utseende. Internet kan vara ett kraftfullt verktyg för att föra samman människor med liknande erfarenheter, och det finns många online-communities som ger stöd och hjälp till individer som kämpar med kroppsuppfattningsproblem. Genom att utforska vilken effekt användningen av sociala medier har på kroppsuppfattning kan vi bättre förstå hur sociala medier kan användas som ett verktyg för att främja en positiv självbild, snarare än att förstärka en negativ kroppsuppfattning.

Förståelse av sambanden mellan användning av sociala medier och kroppsuppfattning kan även vägleda politiska beslut och bidra till att skapa en mer inkluderande och kroppspositiv kultur där fler känner sig trygga med sitt eget utseende. Sociala medieplattformar har ett betydande inflytande på samhället, och det är viktigt att identifiera på vilka sätt de bidrar till negativ kroppsuppfattning. Denna kunskap kan ge information till insatser för att reglera dessa plattformar och främja en mer positiv kroppsuppfattningskultur.

Hur påverkar TikTok kvinnors självkänsla och missnöje med sina egna kroppar?

Det finns redan nu en växande bas av akademisk litteratur som utforskar sambandet mellan sociala medier och synen vi har på våra egna kroppar. TikTok är den sociala medieplattformen som har vuxit snabbast i popularitet under det senaste fem åren, särskilt bland generation Z. Cirka 40 % av användarna på TikTok är i åldrarna mellan 16 och 24. TikTok består av ett flöde av korta videor som blir mer och mer anpassat efter användarens intressen baserat på vilka videor som användaren spenderar mest uppmärksamhet på. Denna modell gör det lätt för användare att hamna i en ”bubbla” av videor som promotar och förmedlar ett specifikt budskap – om till exempel skönhetsideal. Resultaten av en nyligen publicerad studie (Mink & Szymanski, 2022) i journalen Body Image tyder på att TikTok-användning kan vara relaterad till missnöje över sitt eget utseende, benägenheten att jämföra sin egen kropp med andra, och benägenheten att inspektera sin egen kropp för att hitta förändringar och potentiella brister bland kvinnliga högskolestudenter. Studien, utförd av Danielle Bissonette Mink och Dawn M. Szymanski, syftade till att bättre förstå sambandet mellan TikTok-användning och kroppsuppfattning bland unga kvinnor.

Studien rekryterade 778 kvinnliga universitetsstudenter från University of Tennessee, Knoxville, med åldrar från 18 till 29 år, huvudsakligen första-års studenter med heterosexuell läggning. Forskarna kartlade deltagarnas TikTok-användning, uppåtgående jämförelse av utseende, tendens att inspektera sina egna krppar för fel och brister, kroppsmissnöje, exponering för kroppspositiva medier, kunskaper om sociala medier, samt demografisk information.

Utseendebaserade sociala jämförelser, särskilt de som gjorts med andra med ”bättre” kroppar (d.v.s. uppåtgående jämförelse av utseende), har visat på samtidiga relationer med kroppsmissnöje och orolig ätande (Arigo, Schumacher & Martin, 2014).

Resultaten av studien visade att TikTok-användning var positivt associerad med kroppsmissnöje bland deltagarna. TikTok orsakade också indirekta effekter genom att öka uppåtgående utseendejämförelse och tendenser att inspektera sina kroppar för eventuella fel och brister, vilket i sin tur ökade missnöjet som kvinnorna kände över sina egna kroppar.

Forskarna antog att exponering för kroppspositiva TikTok videor kunde fungera som en skyddande faktor mot de negativa effekterna av TikTok på användarnas kroppsbild, men resultaten visade faktiskt motsatsen. Deltagare som konsumerade en stor mängd kroppspositiva videor som promotade ett budskap av frigörelse från skönhetsnormer och kroppsliga ideal var mer benägna att jämföra sina kroppar med andra. Dessutom fann studien en mindre exponering av videor som promotade ”the thin ideal” (idealiserandet av en smal kropp) inte minskade effekterna av TikTok på användarnas kroppsbild. Med andra ord, användare som inte exponerades för videor som förstärkte idealet om en smal kropp tenderade fortfarande att jämföra sin egen kropp med andras som en konsekvens av det generella användandet av TikTok. Forskarna föreslog att detta kan bero på att användarna omedvetet jämför sin kropp med den de ser i videon, även om videon i sig inte handlar om kroppsideal.

En annan potentiell skyddsfaktor, användarvana av sociala medier och källkritik, var också associerade med högre tendens att jämföra sin egen kropp med andras och känna missnöje över sin egen kropp. Detta kan tyda på att kunskap om hur sociala medier fungerar inte nödvändigtvis skyddar individer från plattformarnas negativa effekter på hur vi ser på oss själva.

TikTok bidrar till att unga kvinnor jämför sina kroppar med andra, vilket leder till en känsla av missnöje och sämre självbild

Studiens författare drog slutsatsen att deras resultat tyder på att bildbaserad användning av sociala medier utgör risker för kvinnors positiva kroppsuppfattning och att TikTok-användning är kopplat till en starkare känsla av missnöje över sin egen kropp genom att kvinnorna jämför sitt eget utseende med användare som de anser är mer attraktiva än de själva och genom en ökade tendens att inspektera sina egna kroppar för att hitta eventuella fel och brister. Forskarna föreslog att kvinnor bör begränsa sin tid på TikTok för att minska missnöjet de känner över sitt eget utseende. Framtida forskning bör utforska andra potentiella buffertar i detta kausala samband, såsom kroppsneutralitet, för att utveckla sätt att hjälpa kvinnor bekämpa missnöjet över sina egna kroppar under användningen av sociala medier.

Det är viktigt att notera att den här studien har begränsningar. Deltagarna var endast högskolestudenter och valde själva att ingå i studien via SONA-systemet. Dessutom saknade urvalet mångfald, vilket begränsar resultatens generaliserbarhet. Därför behövs mer forskning för att förstå sambandet mellan TikTok-användning och kroppsuppfattning för en mer mångsidig befolkning.

Sammanfattningsvis är det nödvändigt att vi fortsätter att utforska sambanden mellan användning av sociala medier och kroppsuppfattning för att förstå de potentiella negativa effekterna av sociala medier på vår egen kroppsuppfattning och för att kunna vidta åtgärder för att mildra dessa effekter, framför allt bland unga kvinnor. Mer kunskap kan också hjälpa till att främja en mer positiv skönhetskultur, både online och offline, och vägleda beslutsfattare, vilket i sin tur skapar en mer inkluderande och kroppspositiv kultur. Genom att vara uppmärksam på innehållet vi konsumerar kan vi arbeta för att skapa ett mer kroppspositivt samhälle, där individer uppmuntras att omfamna sin unika skönhet och älska sig själva precis som de är.

Studien belyser de potentiella negativa effekterna av TikTok-användning på kroppsbilden bland kvinnliga högskolestudenter. Resultaten tyder på att TikTok-användning är bidrar till ett ökat missnöje över hur användarnas kroppar ser ut, deras tendenser att jämföra sina kroppar med andra och ingående granska sina egna kroppar för att hitta potentiella fel och brister. Även om studien har begränsningar uppmuntrar resultaten oss att vara medvetna och vaksamma över vårt användande av sociala medier och hur de påverkar sättet vi ser på oss själva.

Referenser